Häromdagen ansökte jag om pension. Det blir ingen chock för mig när det gäller storleken på pensionen. Jag har hela tiden varit medveten om att det blir fattigpension för min del. Hur konstigt det än kan låta i andras öron så är jag inte orolig. På något vis vet jag att jag klarar att avstå. Det är annat än konsumtion som ger mig glädje. Om det blir nödvändigt att avstå. Sanningen är ju att jag har en man som haft en god inkomst och en bra pension idag. Vi bor billigt och har inga stora vanor. Barnen finns nära mig. Jag är som Klas Klättermus, tyvärr kanske. Jag går till mina vänner. De säger inte nej. För om jag rätt dom känner så delar dom med mig. Faderullan lej! Mina stackars vänner har väl inget annat val. Men jag är faktiskt bra på att avstå, om det skulle knipa. Jag kan vända på slantarna och laga billig mat som ändå är god. Jag kan sy nödvändiga kläder av det som andra har sakat. Jag är inte beroende av smink, parfymer och andra typiska kvinnogrejer. Frissan har jag slutat gå till för flera år sedan. Det är nödvändig konsumtion av tandvård och hälsovård som jag inte kan avstå ifrån. Jag hoppas att pengarna skall räcka till sådant. Sedan finns det så mycket roligt att göra i världen. Så sant och visst lockar sådant som att resa till storstaden och gå på restaurang och teater.  Men om jag måste avstå från det, så är jag väldigt bra på att roa mig själv i vardagen. En liten festlig glimt emellanåt räcker. Kanske är jag en väldigt trist människa eller en väldigt lyckligt lottad? En som nöjer sig med ganska lite extra. Jag har alltid gillat vardag mer än fest. Jag tycker faktiskt om vardagen. Det jag inte gillar är den stress och jäkt som finns i vardagslivet idag. Den har jag alltid bekämpat på mina små märkliga och konstiga sätt. Jag har glidit undan och bara gjort tillfälliga inhopp på arbetsmarknadens cirkusscen. Nöjt mig med lite. Det känns väldigt förmätet att påstå det. Jag tycker alltid att jag får mer än jag egentligen gjort mig förtjänt av. Jag tycker faktiskt att jag har haft och på många sätt har ett superliv. Är inte det fantastiskt!